Nedan finner du information om de fyra parallella semi-plenumen som går av stapeln under torsdagen kl. 13.30 – 14.30. Vid eventuella frågor, kontakta konferenskommittén (sociologidagarna2022-soc@uu.se).
Please find information about the four semi-plenaries taking place on Thursday 13:30 – 14:30. If you have any questions, please contact the Conference Committee via the e-mail address: sociologidagarna2022-soc@uu.se
1 En forskningspolitik för samtid och framtid (svenska)
| Ihresalen 21-0011, Engelska parken |
Hur kan forskning möta samtidens och framtidens samhällsutmaningar? Hur väl fungerar existerande forskningssystem? Vilka forskningspolitiska reformer behövs för att stärka forskningens roll inom samhällsdebatt och samhällsutveckling? Vilka är utsikterna för sociologin? För närvarande har många sociologer framträdande roller inom svenska forskningsråd och forskningspolitiska beredningar/kommissioner. Under denna semi-plenar diskuterar några av dessa aktuella forskningspolitiska frågor och utmaningar med blick mot framtiden.
Samtalet leds av Stefan Svallfors (VRs huvudsekreterare inom humaniora och samhällsvetenskap). Panelen består av Joakim Palme (Ordförande Forte), Lisa Salmonsson (Forskningsberedningen), och Rolf Lidskog (Formas forskarråd).
2 Biblio- and Scientometrics: Measurement, Quality, Judgment (English)
| Humanistiska teatern, 22-0008, Engelska parken |
From bibliometrics evaluation of research to “citational justice” (Yves Gingras)
We have recently observed the application of the term “justice” to a plethora of domains including the idea of “epistemic justice”. Even more recent is of the notion of “citational justice” which suggests that researchers should choose their citations taking into account the identity of the persons cited. I propose to show that the very emergence of this notion is a direct consequence of the use of bibliometrics in research evaluation. These seemingly generous talk invoking “justice” are in fact based on the acceptation of the current view of research evaluation methods based on citation metrics. So, not only is the notion of “citational justice” very problematic in itself – for reasons I will analyze – but it is made possible by the very use of citation as a basis of evaluation of researchers.
What might ‘citational justice’ mean: a look from first principles (Steve Fuller)
I shall argue that default academic citation practices are unjust mainly because they create a culture of indebtedness that undermines the very idea of free inquiry. Moreover, the reliance on citations in academic evaluation encourages an intellectual property mindset that effectively turns researchers into knowledge rentiers who block the clear and safe passage of inquiry. The increasing paranoia over plagiarism is a downstream effect of this mentality, which has fed into educational practice. Generally speaking, we should be citing less and perhaps even claim the work of others as our own, especially if they are not doing much with it themselves, other than accruing citations like rents. Think of this as a version of ‘epistemic anarchism’.
Introduction by Mikael Börjesson (Professor in Sociology of Education and Director of the Research Centre Higher Education and Research as Objects of Study [HERO], Uppsala University). The panel is constituted by the presenters, Yves Gingras (Professor at Department of history, Université du Québec à Montréal, Director of L’Observatoire des sciences et des technologies [OST]) and Steve Fuller (Auguste Comte Chair in Social Epistemology in the Department of Sociology and is a Fellow of the Royal Society of Arts, of the UK Academy of Social Sciences and of the European Academy of Sciences and Arts), and is chaired by Sharon Rider (Professor of Logic and Metaphysics and Vice-Director of HERO, Uppsala University)
3 Perspektiv på svensk sociologi - panel och boklansering (svenska)
| 6-0022, Engelska parken |
För 75 år sedan bytte Torgny T:son Segerstedt sin professur i praktisk filosofi mot en i sociologi och i samband med bytet upprättades Sveriges första sociologiska institution vid Uppsala universitet. Även om akademisk sociologi utövats långt dessförinnan – inte minst i Göteborg ett halvt decennium tidigare – ser vi här upptakten till en institutionaliserad sociologi i Sverige. Begivenheten uppmärksammas här med lanseringen av en jubileumsbok av Hedvig Ekerwald och Gunhild Hammarström som tecknar institutionens historia fram till idag. De 20 år som följde nyckelåret 1947 förde med sig ett nationellt förbund och fyra ytterligare institutioner som alla lever vidare, men med de högar av publikationer som publicerats fram till idag vågar nog få svara på vad som kännetecknar svensk sociologi. Semi-plenumets övergripande föremål är att närma sig just den frågan. Utrustade med verktyg från åtskilda discipliner – från idéhistoria till maskininlärning – kommer sociologer från skilda generationer presentera sina perspektiv på hur den akademiska sociologin i Sverige tagit form och förändrats över det senaste århundradet. Och kanske kan lyssnaren även åtnjuta på en spekulation eller två om vart den är på väg.
Samtalet leds av Ilkka Mäkinen (professor i sociologi med inriktning mot kvantitativ metod, Uppsala universitet). Panelen består av Hedvig Ekerwald (vicepresident för ISA:s RC08 History of Sociology och professor emerita i sociologi, Uppsala universitet), Magnus Karlsson (universitetslektor i sociologi, Lunds universitet, aktuell med nyutgivning av Johan Asplunds Tid, rum, individ och kollektiv [1983]), och Josef Ginnerskov (doktorand i sociologi, Uppsala universitet, som färdigställer sitt doktorandsprojekt där de svenska doktorsavhandlingarna i sociologi analyseras med hjälp av datadriven textanalys och även skrivit om Gustaf F Steffens sociologi).
4 Ett professionssamtal om sociologisk forskning i en tid av byråkratiserad etikprövning (svenska)
| 16-0042, Engelska parken |
Sverige är ett av få länder i världen som reglerar forskningsetik i lag (Eldén 2020), vilket innebär att forskare riskerar att dömas om de inte agerar i enlighet med lagen. Den formella process som etikprövning av forskning har utvecklats till kan på flera sätt utgöra en utmaning när det gäller att bedriva sociologisk forskning, både vad gäller anpassning till en byråkratisk diskurs och i kontakten med respondenter. Vad innebär detta för sociologin som profession? I det här samtalet tar vi upp vad som händer när en enhetlig lagstiftning inte har hänsyn till olika forskningsdiscipliners särart, och när forskningsetiken formaliseras i ämnesövergripande förordningar. De specifika termer som används i tolkningen av lagstiftningen, bland annat när det gäller GDPR och hanteringen av känsliga personuppgifter måste idag användas av forskare. Men ett förförfarande som var tänkt att skydda respondenter riskerar dock att försvåra viss typ av forskning genom det byråkratiserade språk som måste användas. Inte heller alla forskningsfrågor och datainsamlingsmetoder kan självklart anpassas till denna process. Till exempel är det svårt att i förväg beskriva alla steg inom vissa kvalitativt inriktade forskningsprojekt, där fältarbetet kan leda projektet i nya riktningar.
Samtalet leds av Lena Sohl (biträdande universitetslektor vid Södertörns högskola och en av redaktörerna för Sociologisk Forskning). Panelen består av Maria Eriksson (professor vid Institutionen för socialvetenskap, Marie Cederschiöld högskola), Håkan Forsberg (universitetslektor vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet), Paul Fuehrer (universitetslektor och avdelningsföreståndare i sociologi, Södertörns högskola) och Ulrika Wernesjö (universitetslektor, Institutionen för kultur och samhälle, Linköpings universitet).