Arbetsgrupper

1       Arbete, organisation och profession

Arbetsgruppen ”Arbete, Organisation och Profession” välkomnar paper som rör arbetsliv, organisation, ledning, styrning, samt forskning om professioner och yrken. Gruppen har ett brett anslag i såväl teoretiska anslag som empiriska studier – så länge det rör sig inom dessa områden. 

The stream/work group “Work, Organizations and Professions“ welcomes papers on various aspects of working life, organization, leadership and governance, and occupations and professions. The stream is inclusive regarding theoretical perspectives as well as methodological approaches – as long as the papers deal with aspects of work, organization or professions. 

Kontaktpersoner: Bertil Rolandsson (Bertil.Rolandsson@gu.se), Ylva Ulfsdotter Eriksson (ylva.ulfsdotter_eriksson@sociology.gu.se)

Format: Accepterade papper tilldelas en specifik kommentator och papper i sin helhet distribueras inom gruppen veckan innan konferensen.

Språk: Svenska och engelska.

2       Barn och ungdom

Arbetsgruppen syftar till att utveckla sociologisk och tvärvetenskaplig forskning om barn och unga. Den välkomnar bidrag som har fokus på barndom och/eller ungdom samt analyser som riktar blicken mot barn och unga i deras sociala och kulturella sammanhang. I gruppen kommer empiriska, metodologiska, etiska och teoretiska frågor att diskuteras. Bidrag som utforskar relationen mellan sociologi och aktuella tendenser inom tvärvetenskaplig barn- och ungdomsforskning uppmuntras särskilt. Förutom studier som diskuterar områdets centrala teoretiska begrepp – så som ålder, generation, socialisation och aktörskap – söker arbetsgruppen presentationer som fokuserar på makt och motstånd i barndoms- och ungdomskulturer och i livsfasövergångar. Av särskilt intresse är att lyfta frågor som möjliggör möten mellan barndoms- och ungdomssociologi.

The working group aims to advance sociological and interdisciplinary research on children and youth. It welcomes contributions focusing on childhood and/or youth, as well as analyzes that concentrate on children and young people in their social and cultural settings. The group will provide opportunities to discuss issues of an empirical, methodological, ethical and theoretical nature. Contributions that address the relationship between sociology and current trends in child and youth studies are encouraged. In addition to studies that discuss pivotal theoretical concepts in the field(s), such as age, generation, socialization and agency, the working group advocates presentations that focus on power and resistance in childhood and youth culture and transitions. Of particular interest is to raise issues that allow for convergence between the sociologies of childhood and youth.

Kontaktpersoner: David Cardell (david.cardell@buv.su.se), Elias le Grand (elias.legrand@buv.su.se), Lucas Gottzen (lucas.gottzen@buv.su.se)

Format: Bidrag presenteras muntligt, ingen förberedelse behövs för deltagande.

Språk: Presentation kan göras på svenska eller engelska.

3       Bruk av olika substanser

Substansbruk formas socialt och samhället gör ofta en distinktion mellan vilka substanser (exempelvis alkohol, tobak, narkotika och förskrivna droger) och vilka beteenden relaterade till respektive substans som är socialt accepterade. Detta skapar en polarisering mellan normaliserat och stigmatiserat bruk som kan leda till stora konsekvenser för individen, exempelvis i form av livschanser och hälsa. På en aggregerad nivå varierar dessa olika typer av substansbruk mellan olika populationsgrupper exempelvis utifrån kön, etnicitet, ålder, socio-ekonomisk bakgrund och också utifrån stad-landsbygd. I vilken grad substansbruket påverkar andra aspekter av livet skiljer sig också åt mellan dessa grupper, vilket tenderar att skapa ojämlikhet i samhället som i sin tur då ytterligare förstärker den negativa inverkan på individen. Även om substansbruk skiljer sig åt mellan olika kulturer så är det inte statiskt och sociala förändringar påverkar ständigt hur vi uppfattar själva bruket samt det relaterade beteendet. Den här arbetsgruppen välkomnar forskning om alkohol, droger och tobak samt beteenden kopplat till detta.

Substance use is socially patterned and societies often have a distinction between which types of substances (e.g. alcohol, tobacco, narcotics and prescribed drugs) and which behaviors related to it that are accepted. This creates a polarization between normalized and stigmatized use which could have large consequences for the individual, e.g. for life chances and health. On an aggregated level, different types of use varies between different population groups, e.g. by gender, ethnicity, age, socio-economic level, rural-urban classification. The degree to which the use affects other aspects of life also differs largely between these groups, creating inequality in society which could further strengthen the negative impact on the individual. Although substance use tends to differ by culture, it is not static and social changes constantly re-write how we perceive use and related behaviors. This working group welcomes research on alcohol, drugs and tobacco and related behaviors.

Kontaktpersoner: Nina_katri Gustafsson (nina-katri.gustafsson@sociology.su.se), Tove Sohlberg (tove.sohlberg@sociology.su.se)

Format: Bidrag presenteras muntligt, ingen förberedelse behövs för deltagande.

Språk: Presentation kan göras på svenska eller engelska.

4      Digital sociologi

Dagens samhälle präglas i ökande grad av närvaron av inbäddade teknologier som blir del av, ingriper i och påverkar människors vardag genom insamling och algoritmisk behandling av personliga, interaktionella, rumsliga, kroppsliga och/eller sensoriska data. Förekomsten av sådana algoritmiska teknologier föreslår att samtidens vardagsliv inte bara är medierat utan i ökande grad dessutom automatiserat, datafierat och digitaliserat. Hur relaterar dessa förändringar till och utgör resultatet av andra genomgripande samhällsförändringar och hur kan en sociologisk begreppsapparat användas för att förstå dessa företeelser? Dessa frågor utforskas i arbetsgruppen för digital sociologi genom papers som teoretiskt, metodologiskt och/eller empiriskt söker förstå processer och/eller praktiker för automatisering, digitalisering och datafiering.

Contemporary society is increasingly permeated by embedded technologies that intervene in the everyday lives of people through the collection and algorithmic processing of personal, interactional, spatial, bodily and/or sensory data that become entangled with everyday life processes and practices through feedback loops of different kinds. The presence of such algorithmic technologies suggests that everyday lives in contemporary society are not only mediated but also increasingly automated, datafied and digitalized. But how do these changes result from, relate to, and become part of general processes of social transformation and how can sociological conceptual frameworks possibly be used to further understand these matters? These questions are explored in the digital sociology working group through papers that theoretically, methodologically and/or empirically engages with processes and/or practices of automation, digitalization and datafication.

Kontaktperson: Martin Berg (martin.berg@mau.se)

Format:

Språk:

5      Ekonomisk sociologi

Till gruppen välkomnas teoretiska och empiriska papers på svenska eller engelska utifrån en vid tolkning av området ”ekonomisk sociologi”. Det kan röra sig såväl om politisk ekonomi, konsumtionssociologi, hushållsekonomi, ekonomins professioner och intermediärer, samt spridningen av ekonomiska rationaliteter och kulturella former i samhället i stort, som områden som ofta betraktas som själva kärnan av ekonomisk sociologi, dvs marknader och prissättning; företag och entreprenörskap; pengar/krediter och valutor. Sessions- och temaindelning, samt val av språk för presentation och kommentarer planeras med utgångspunkt i inkomna abstracts och önskemål.

The group welcomes theoretical and empirical papers in Swedish or English based on a broad interpretation of the area of “economic sociology”. This implies that papers connected to political economy, sociology of consumption, household economy, economic professions and intermediates, and the spread of economic rationalities and cultural forms in society at large are welcome, as well as papers in areas often regarded as the core of economic sociology, i.e., markets and pricing; business and entrepreneurship; money/credit and currencies. The number/themes of sessions and session-language for the presentation and comments will be organized on the basis of submitted abstracts and suggestions.

Kontaktperson: Bengt Larsson (bengt.larsson@socav.gu.se)

Format:  Bidrag presenteras i text, deltagare i gruppens arbete förväntas ha läst dessa texter i förväg.

Språk: Svenska och engelska. Sessionerna är huvudsakligen på engelska men svenska accepteras.

6      Emotionssociologi

Redan den klassiska sociologin intresserade sig för emotioners roll för mänsklig handling och social sammanhållning. Det var dock först på 1970-talet som emotionssociologin blev ett eget forskningsfält. Emotioners betydelse för rationellt handlande och som länk mellan struktur – aktör, makro- och mikronivå, började nu utforskas. Idag är emotionssociologin ett tämligen etablerat teoretiskt perspektiv inom det samhällsvetenskapliga fältet och inkluderar studier av bland annat politik, ekonomi, organisationer, sociala rörelser, professioner, kultur, internet och vardagsliv. Aktuella frågor rör bland annat relationen mellan rationalitet och emotioner, emotionshantering/emotionsarbete, emotionella regimer, emotioners betydelse för social förändring och kollektiva/individuella emotioner. Arbetsgruppen för emotionssociologi sammanför forskare som med olika metoder och inom olika forskningsområden delar ett intresse för emotioners roll i det sociala livet.

Already classic sociology was interested in the role of emotions for human action and social cohesion but, it was not until the 1970s that sociology of emotions became and independent research field. The significance of emotion for rational action and as a link between structure and agency, macro and micro level, began to be explored. Today, sociology of emotions is an established theoretical perspective in the social sciences, including politics, economics, organizations, social movements, professions, culture, the internet and everyday life. Current issues concern, inter alia, the relationship between rationality and emotion, emotion management / emotional work, emotional regimes, the importance of emotions for social change and collective / individual emotions. The working group for sociology of emotions brings together researchers who, through different methods and within different research areas, share an interest in the role of emotions for social life.

Kontaktpersoner: Stina Bergman (Stina.BergmanBlix@soc.uu.se), Lisa Flower (lisa.flower@soc.lu.se)

Format: Man kan välja att presentera utan inskickat underlag eller få feedback på ett papper som cirkulerats i förväg med utsedd kommentator.

Språk: Både svenska och engelska välkomnas, men om någon av deltagarna inte kan svenska så brukar vi be de som presenterar att prata engelska

7      Familj och nära relationer

Fokus för arbetsgruppen Familj och nära relationer är kritiska studier av familj och nära relationer på skilda och sammanlänkade nivåer: politik/policy-, praktik- och diskursiv nivå. Vi är särskilt intresserade av senare tids utveckling inom fältet där utgångspunkt tas i begrepp så som familjepraktik, ”personal life” och ”family display” – begrepp som i sin tur har inneburit teoretiska utmaningar och utveckling samt utforskande av nya empiriska fält. Vi välkomnar särskilt forskning som fokuserar: intimitet, samhörighet, relationalitet, släktskap, par, sexualitet, genus, barn, föräldraskap, far- och morföräldrarskap, så väl som hur social skiktning, ojämlikhet och skillnad erfars och reproduceras i relation till familj och nära relationer. Arbetsgruppen vill dessutom gärna bjuda in till diskussion kring innovativa forskningsmetoder inom fältet.

This research group works with critical studies of family and personal relationships on different – and interrelated – levels: politics/policy, practices and discourses. We are especially interested in recent developments within the field that, through taking a point of departure in concepts such as family practices, personal life, and family display, have opened up for the possibilities of new empirical focuses as well as theoretical challenges and innovations. Specific issues that the group is concerned with includes, for example, intimacy, connectedness, relationality, kinship, couples, sexuality, children, parenthood and grandparenting, as well as how social division, inequality and difference are experienced and reproduced in contexts of, and discourses on, family and personal relationships. We are also interested in the development of innovative research methods in the field of intimacy and personal life.

Kontaktpersoner: Terese Anving (terese.anving@genus.lu.se), Catrine Andersson (catrine.andersson@mau.se)

Format: Bidrag presenteras muntligt, ingen förberedelse behövs för deltagande.

Språk: Presentation kan göras på svenska eller engelska.

8      Konsumtionens och produktionens sociologi

Konsumtion och produktion är båda centrala i vardagslivet. Som samhällsfenomen är de intimt förknippade med varandra och berör en mängd centrala sociologiska frågeställningar. Sedan 1980-talet har konsumtion fått en stadigt ökande uppmärksamhet i sociologisk forskning om hur människor förvärvar och uppskattar varor och tjänster, och hur det påverkar samhällsutvecklingen. I motsats har produktionens sociologi främst berört frågor om arbetsförhållanden och global ojämlikhet. Arbetsgruppen Konsumtionens och produktionens sociologi berör båda dessa områden och söker samtidigt att skapa möten mellan dem. Gruppens fokus är frågor om hur varor och tjänster tillverkas, integreras, används, försakas, och organiseras i samhället – lokalt så väl som globalt. Så väl empiriskt som teoretiskt orienterade frågor välkomnas.

Consumption and production engages the vast majority of people on an everyday basis. It goes without saying that both these phenomena are strongly interrelated, and they encompass a number of important sociological problems. The sociology of consumption has since the 1980’s had a steady development of inquiries regarding how people acquire and appreciate goods and services and their effects on society. The sociology of production has, in contrast, primarily concerned questions of labor and global inequalities. The working group “The Sociology of Consumption and Production” engages with both these fields of study, while also opening up for bridges between them. The group is framed by a concern for how goods and services are made, integrated, used, wasted, and organized in society – both locally and globally. The group welcomes discussions that engages both with empirical materials and theoretical developments of these themes.

Kontaktperson: Jonas Baath (jonas.baath@lnu.se)

Format:

Språk:

9      Kritiska studier och intersektionalitet

Globaliseringens prägling på samtiden kräver kritiska tolkningar. Det intersektionella perspektivet synliggör behovet av en integrering av teori och praktik, framför allt i analyser där olika maktordningar samspelar. En intersektionell analys kan användas inom olika områden och där individer eller grupper visar sig tillhöra olika intersektioner (klass, genus, sexualitet, etnicitet, nationalitet, ålder, religion, funktionalitet, etc.). De paper som presenteras och reflekteras under detta tema kan variera från analyser av konkreta empiriska fall t.ex. om människor på flykt, nya familjekonstellationer, trafficking, disability, religiositet, etc, till mer diskursiva där idéer, t.ex. om social rättvisa problematiseras. Studier om eller utifrån feminism, antirasism, postkolonial teori etc. är också inkluderade. Med andra ord, sociologiska kritiska studier berör problemformuleringar beträffande metaforen ”människan är social konstruerad” (i vidare tolkning). Välkomna!

Globalization’s imprint today requires critical interpretations. The intersectional perspective illustrates the need for an integration of theory and practice, especially in analyses where different power systems interact. An intersectional analysis can be used in different areas where individuals or groups appear to belong to different categories (class, gender, sexuality, ethnicity, nationality, age, religion, functionality, etc.). The papers presented and reflected in this theme may include analyses of concrete empirical cases, for example, refugees, new family constellations, trafficking, disability, religiosity, etc.; also welcome are more discursive issues where ideas such as social justice can be problematized. Studies about or from feminism, anti-racism, postcolonial theory, etc. are also invited. In other words, sociological critical studies concern problem formulations regarding the metaphor “the human being is socially constructed” (in further interpretation). Welcome!

Kontaktperson: Marta Cuesta (Marta.Cuesta@hh.se)

Format: Bidrag presenteras i text (dock muntligt vid konferensen), deltagare i gruppens arbete förväntas ha läst texterna i förväg (via opponering).

Språk: Presentation kan göras på svenska eller engelska.

10    Kritisk välfärdsforskning

Arbetsgruppen för kritisk välfärdsforskning samlar kvalitativ och kvantitativ forskning om hur välfärdsstaten fungerar, sett utifrån dess diskursiva uttryck, institutionella processer och praktiker samt hur människor erfar dessa i möten med till exempel myndigheter. Det huvudsakliga intresset ligger i förhållandet mellan välfärdsstatliga institutioner och individer, dess karaktär och praktiska utfall liksom hur detta förhållande formas och med vilka konsekvenser. Detta innebär undersökning och kritisk diskussion av kategoriseringsprocesser och konstruktioner av sociala problem och lösningar i både kortsiktiga och långsiktiga perspektiv, i praktik såväl som i policy. Härigenom lyfts relevansen av det situerade meningsskapandet i relation till kunskapsanspråk, processer av inklusion/exklusion och identitetsskapande i välfärdsstaten.

This group convenes research about the workings of the welfare state, as observable in discourse, institutional encounters and people’s experiences. A key interest is the relationship between welfare institutions and individuals – its character and practical realization, as well as how the relationship is shaped and to what effects. This involves investigating and critically discussing categorization processes, institutional practices, and the construction of social problems and solutions in long-term and short-term perspectives in practice as well as policy. As part of this, we are interested in understanding situated meaning-making in struggles over knowledge, inclusion/exclusion, and identity. Research presented in this working group ideally brings together theory and empirical investigations.

Kontaktpersoner: Marie Flinkfeldt (marie.flinkfeldt@umu.se), Stina Fernqvist (stina.fernqvist@soc.uu.se)

Format: Bidrag presenteras muntligt, ingen förberedelse behövs för deltagande.

Språk: Presentation kan göras på svenska eller engelska.

11    Kultursociologi

Fokus för arbetsgruppen i kultursociologi är det sociala livets kulturella dimensioner, såväl avseende kulturella perspektiv på sociala fenomen som sociologiska perspektiv på kulturella objekt och institutioner. Inom ramen för denna breda kultursociologi välkomnas papers med olika ingångar. Det kan handla om kultursociologi i praktiken, dvs empiriska undersökningar inom olika fält, men även teoretiska och metodologiska papers. Vi ser fram emot flera givande och mångdimensionella diskussioner under de kommande Sociologidagarna.

The working group for cultural sociology welcomes submissions that focus on the cultural dimensions of social life with diverse points of departure: both cultural perspectives on the social in general and sociological perspectives on cultural objects and institutions. Papers might focus on cultural sociology in practice – diverse empirical investigations – as well as theoretical and methodological issues. We look forward to diverse perspectives and generative conversations when we meet at this year’s Sociologidagarna.

Kontaktpersoner: Anna Lund (anna.lund@sociology.su.se) Alison Gerber (Alison.gerber@soc.lu.se)

Format: Oral paper presentations in panel form. No distribution of working papers prior to conference necessary.

Språk: Engelska.

12   Medicinsk sociologi

Sociologin har länge intresserat sig för frågor om hälsa och medicin men de förändrade och mångfacetterade landskapen i dagens hälso- och sjukvårdssystem kräver uppdaterade analyser. Vi välkomnar originalarbeten inom områden som t.ex. ojämlikhet i hälsa, bio/medikalisering, globalisering och hälsa, medborgarskap och hälsa, läkemedel, komplementär och alternativ medicin, diagnostik, folkhälsa, evidens-baserad medicin, reglering av hälsorelevanta företag, hälsopolitik, patienters erfarenheter samt teknik- och vetenskapsstudier (STS) och medicin. Vi välkomnar också bidrag som presenterar tvärvetenskapliga analyser som kan understödja samhällsvetenskapliga studier av hälsa och medicin. Vi välkomnar bidrag som presenterar empiriska forskningsresultat såväl som de som är mer teoretiskt inriktade. Vi välkomnar också bidrag som presenterar ’work-in-progress’ och de som testar nya och spännande metodologiska tillvägagångssätt inom sociologisk forskning om hälsa och medicin.

Sociology has long studied issues of health and medicine but the changing and multifaceted landscapes of contemporary health and healthcare regimes require updated analyses. We welcome original papers pertaining, for example, to issues to health inequality, bio/medicalization, globalization and health, citizenship and health, pharmaceuticals, complementary and alternative medicine, diagnostics, public health, evidence based medicine, business regulation, health policy, patients experiences, Science and Technology Studies, and medicine. We also welcome papers presenting interdisciplinary analyses that can invigorate the social study of health and medicine. We welcome papers reporting empirical research findings as well as those that are more theoretical in orientation. We also welcome papers presenting work-in-progress and those testing out new and exciting methodological approaches to research in the sociology of health and medicine.

Kontaktperson: Shai Mulinari (shai.mulinari@soc.lu.se)

Format: Bidrag presenteras muntligt, ingen förberedelse behövs för deltagande.

Språk: Presentation kan göras på svenska eller engelska

13    Miljö och risksociologi

Det finns inom nutida sociologi ett allt större intresse för frågor som rör miljöproblem. Även om frågan om människans relation till naturen funnits sedan sociologins uppkomst har den fått betydligt större uppmärksamhet i samband med uppkomsten av globala miljöproblem. Många gånger begreppsliggörs miljöproblem som risker, där diskurser, regleringar, riskuppfattningar, praktiker och attityder är i fokus.
Den forskning vi bedriver inom denna grupp kännetecknas av en mångfald av perspektiv, metoder och empiriska objekt, men med den gemensamma nämnaren att miljöproblem förstås som samhällsproblem; miljöproblem uppstår på grund av samhällets utformning och dess verksamheter och där lösningarna finns i att dessa förändras. Vår forskning anknyter ofta även till politisk sociologi och teknik- och vetenskapsstudier.

Kontaktperson: Rolf Lidskog (rolf.lidskog@oru.se)

Format: Arbetsgruppen är främst baserad på uppsatser som cirkuleras på förhand bland deltagarna, en kommentator utses i förväg. Men arbetsgruppen är även öppen för muntliga presentationer. 

Språk: Uppsatser på såväl svenska som engelska är välkomna.

14     Politisk sociologi och sociala rörelser

Arbetsgruppen för politisk sociologi och sociala rörelser arbetar med sociologiska analyser av politiska företeelser. Arbetsgruppens studieobjekt inbegriper främst politiska institutioner, politiska attityder, ideologier, politiska partier, sociala rörelser och andra civilsamhälleliga aktörer samt olika former av politiskt deltagande. Det sistnämnda förstås i bred bemärkelse och inbegriper konventionellt deltagande såväl som civil olydnad, direkt aktion och politiskt motiverat våld. Gränsen för vad som är politiskt är omstridd varför gruppen också välkomnar studier av samhälleliga konflikter, kollektivt handlande, maktrelationer, maktutövning och motstånd som befinner sig i gränslandet för det politiska. Olika former av social kontroll och repression som riktar sig mot politiska aktörer ingår också bland gruppens studieobjekt. Gruppen strävar efter att vara inkluderande både vad gäller teoretiska och metodologiska angreppssätt.

The working group for political sociology and social movements deals with sociological analyses of political phenomena. The main objects of study include political institutions, political attitudes, ideologies, political parties, social movements, other civil society organizations, and various forms of political participation. Political participation is understood in a broad sense and includes conventional forms of participation as well as civil disobedience, direct action, and political violence. The working group acknowledges that the boundaries of what is considered political are disputed and welcomes studies of societal conflicts, collective action, resistance, power relations and the exercise of power, even when these are not unambiguously political. Various forms of social control and repression directed at political actors are also included among the working group’s objects of study. The working group for political sociology and social movements aims to be inclusive both in terms of theoretical and methodological approaches.

Kontaktpersoner: Magnus Wennerhag (magnus.wennerhag@sh.se), Adrienne Sörbom (adrienne.sorbom@sh.se), Dominika Polanska (dominika.polanska@ibf.uu.se)

Format: Bidrag presenteras i text, deltagare i gruppens arbete förväntas ha läst dessa texter i förväg.

Språk: Presentation kan göras på svenska eller engelska.

15    Religionssociologi

Arbetsgruppen religionssociologi tar upp de frågor som rör religion i nutid. Det kan handla om individers religiositet, såväl som om religiösa organisationer och religion inom den offentliga sektorn, inom arbetslivet, och i relation till lagstiftning, civilsamhället och familj. Inom gruppen behandlas även religion kopplat till genus, klass, ålder och etnicitet, och till sekulariseringsprocesser samt globalisering och migration. Teoretiska såväl som empiriska studier välkomnas.

There are ongoing negotiations in several public institutions about the place of religion within these, but in order to gain knowledge of how these processes work, more empirical research is needed. Therefore, the working group welcomes papers, theoretical as well as empirical, on how religion is part of and in relation to public institutions such as schools, universities, hospitals, prisons, police, armed forces and legal systems.

Kontaktperson: Magdalena Nordin (magdalena.nordin@lir.gu.se)

Format: Bidrag presenteras muntligt, ingen förberedelse behövs för deltagande.

Språk: Presentation kan göras på svenska eller engelska.

16    Rättssociologi

Arbetsgruppen inom rättssociologi välkomnar teoretiska och empiriska studier av samspelet mellan sociala och rättsliga normer, beteende, institutioner och processer. Den befrämjar alla studier av rätten som genomförts i ett socialt sammanhang med hjälp av sociologiska teorier och metoder. Följande tema definierar arbetsgruppens intresseområde: Rätten och socialförändring; Rättskulturer och det allmänna rättsmedvetandet; Formell och informell reglering; Rättslig styrning och socialt ansvar; Kön, våld och mänskliga rättigheter; Olaga diskriminering; Rätt och politik i det digitala samhället; Reglering inom cyberspace; Miljörätt och klimatförändringar; Migration, gränskontroll och mänskliga rättigheter; Transnationell rätt och rättssystem; Övervakning och riskhantering; Rättssociologiska metoder.

The working group on sociology of law welcomes theoretical and empirical studies of the interaction between social and legal norms, behavior, institutions and processes. It promotes all studies of law which are conducted in a social context using sociological theories and methods. Some of the current topics which define the contours of this working group include: Law and social change; Legal cultures and legal consciousness; Formal and informal regulation; Law, governance and social responsibility; Law and Gender violence; Unlawful discrimination; Law and policy in digital society; Regulation in cyberspace; Environmental law, policy and climate change; Migration, border control and human rights; Transnational law and legal systems; Surveillance and risk management; Socio-legal methods.

Kontaktperson: Reza Banakar (reza.banakar@soclaw.lu.se)

Format:

Språk:

17    Socialpolitik och välfärdsforskning

Arbetsgruppen socialpolitik och välfärdsforskning fokuserar på forskning om välfärdsstatens drivkrafter och konsekvenser inom en rad olika områden. Vi välkomnar studier som analyserar hur strukturförändringar och reformer påverkar människors välfärd, levnadsförhållanden, resursfördelning och handlingsutrymme. Forskning inom området socialpolitik och välfärd kan vara konceptuell, teoretisk och empirisk. Studier av det senare slaget baseras antingen på kvantitativa eller kvalitativa metoder, eller en kombination av kvantitativ och kvalitativ analys. Studierna är ofta väl avgränsade i såväl tid som rum, där analysen belyser ett visst tidstypiskt spörsmål utifrån Svenska förhållanden. En viktig del av forskningen är dock komparativ. Här placeras Sverige i ett vidare internationellt sammanhang.

The working group on social policy and welfare focus on the driving forces and outcomes of welfare states in various areas. We welcome studies that investigate structural changes and reforms that affect individual life chances in terms of citizens’ living conditions, resource allocation and activities. Research in the area of social policy and welfare can be conceptual, theoretical and empirical. The latter is typically based on quantitative analyses, but qualitative methods are also welcome (or a combination of both). Studies in the area are often clearly restricted in time and space. An important part of this research is comparative in character, where Sweden is situated in an international context.

Kontaktperson: Kenneth Nelson (kenneth.nelson@sofi.su.se)

Format: Texter skickas in i förväg, samt presenteras på konferensen. Normalt utses en kommentaror bland övriga som är anmälda till gruppen. Alla förväntas läsa varandras texter i förväg.

Språk: engelska och svenska

18    Socialpsykologi

Socialpsykologigruppen är öppen för den som har ett sociologiskt socialpsykologiskt perspektiv i sitt paper. Fokus för gruppen är det ständigt föränderliga sambandet mellan individ, grupp, organisation och samhälle. Mer specifikt ligger fokus på människan som social varelse och, med det, allt som förhandlas och växer fram i det sociala; socialisation, språk, interaktion, identiteter, emotioner, attityder, normer, stigman, sociala strukturer, kommunikation, gruppdynamik, avvikelser m.m. Gruppen är även öppen för den som i sitt paper diskuterar metodologi med utgångspunkt i ett socialpsykologiskt perspektiv. Vi kommer avsätta tid för att föra diskussioner om socialpsykologins status och framtid i Sverige samt de utmaningar som ligger däri.

The social psychology group is open for anyone who has a sociological social psychology perspective in their paper. The overall focus of this group is the constantly changing connection between individual, group, organization and society. Specifically, we will discuss the human being as a social being and, following that, anything that is negotiated in and springing from what is social; socialization, language, interaction, identities, emotions, attitudes, norms, stigmas, social structures, communication, group dynamics, deviation and so on. This group is also open for anyone who wishes to discuss methodology from a social psychology perspective. We will reserve some time for the discussion of the status and future of social psychology in Sweden and thus the challenges that lie therein.

Kontaktperson: Emma Engdahl (emma.engdahl@gu.se)

Format:

Språk:

19    Sociologisk kriminologi

Inom arbetsgruppen för sociologisk kriminologi behandlas olika kriminologiska problem och fenomen teoretiskt och empiriskt. Arbetsgruppen har ett brett perspektiv där teman som social kontroll och social avvikelse är genomgående. Här ryms forskningsfrågor om brott och straff, lag och emotioner, polisarbete och brottsprevention, otrygghet samt brottsofferskap och kriminella livsstilar. Aktuell forskning som genomförs av gruppen fokuserar bland annat på ungdomars uppfattningar av polispraktiker, lockelsen till kriminella livsstilar och våldsbejakande grupper, polissamarbete, det sociala nätverkets respons på våld i nära relationer, emotionsarbete i rättssalen, subkulturer och samhällets respons på graffiti, rädsla för brott, samt social kontroll via internet och debattforum. 

The study of social control and deviance is a classical field within sociology. It deals with questions related to normality and deviance, crime and punishment, right and wrong, morality and immorality. Contemporary issues of social control and deviance require sociologists to produce nuanced and well-founded knowledge to respond to simplistic understandings of these phenomena. The criminology group welcomes qualitative and quantitative papers in Swedish or English with theoretical and analytical diversity, preferably in combination with detailed empirical inquiries.

Kontaktpersoner: Sophia Yakhlef (sophia.yakhlef@soc.lu.se), Lisa Flower (lisa.flower@soc.lu.se)

Format: Man kan välja att presentera utan inskickat underlag eller att få feedback på ett papper som cirkulerats i förväg. 

Språk: Både svenska och engelska välkomnas, men om någon av deltagarna inte kan svenska så ombeds övriga prata engelska. Deltagarna meddelar oss vilka språk de har möjlighet att presentera på när de skickar in abstracts.

20    Sociologisk teori

Arbetsgruppens syfte är dels att stimulera till, och vara en arena för, vetenskapliga analyser och diskussioner inom det område som vanligtvis går under beteckningen ”sociologisk teori”, dels att undersöka teorins roll inom sociologin överhuvud taget. Den är öppen för alla med intresse för sociologisk teori och välkomnar särskilt bidrag som inte bara berör, men faktiskt också mer eller mindre explicit – om än inte uteslutande – behandlar frågor om det som har kommit att kallas social ontologi och social epistemologi. Det är inte så mycket frånvaron av empiri eller metodologi som utmärker denna arbetsgrupp, som den mycket höga värderingen av a) diskussionen om de stora samhällsteoretiska perspektiven, b) kritisk begreppsutveckling av mer allmän betydelse, och c) sociologins mer reflexiva ansträngningar (– vad är egentligen sociologi?). 

“What then is sociological theory? If no one asks me, I know: if I wish to explain it to one that asketh, I know not”, might Saint Augustine have said, were he a sociologist. He was not. Nevertheless, he was bold enough to give an answer about his very difficult subject matter (which was time), and I will at least endeavor to say the following: The sociological theory working group especially encourages contributions that not only relate to, but essentially discusses, questions about social ontology and social epistemology. The working group is characterized by an outspoken interest in a) social theory, b) the development of (general) theoretical concepts in sociology, and c) self-reflexive sociology (i. e. “What is sociology?”). The purpose of the sociological theory working group is to encourage and critically assess investigations into this wide but important field of sociology.

Kontaktperson: Sverre Wide (Sverre.wide@oru.se)

Format: Man förväntas läsa varandras arbeten i förväg, det utses en särskild kommentator per text.

Språk: Presentation och text, antingen på svenska eller engelska. Diskussionen kan komma att vara både på svenska och engelska.

21    Språk och social interaktion

Denna arbetsgrupp utgår i år.

22    Urbansociologi

Relationer inom och mellan städer, samt mellan stad och landsbygd, påverkas av förändringar i sociala, ekonomiska och politiska förhållanden på global, nationell, regional och lokala nivå. Bland annat ger ökad ekonomisk ojämlikhet, migrationsflöden, boendesegregation och arbetsmarknadssegmentation upphov till sociala processer som till exempel skilda livsvillkor, lokala sociala rörelser, förändrade maktrelationer och förändrade platsidentiteter. Städernas rumsliga koncentration av socialt liv utgör arena för många av sociologins ständigt aktuella kärnfrågor – hur håller staden samman (eller faller isär)? Arbetsgruppen i urbansociologi inkluderar olika metodologiska och teoretiska utgångspunkter inom en bred definition av urbansociologi som kan inbegripa någon av ovan nämnda aspekter. Exempel på aktuella teman är: Områdesutveckling, Förortens sociologi, Gentrifikation, Segregation, Urban politik, Sociala rörelser, Lokala sociala nätverk, Stigmatisering, Social hållbarhet.

Relations within and between cities, as well as between cities and the countryside, are affected by changes in social, economic and political conditions at global, national, regional and local levels. Growing economic inequality, flows of migration, residential segregation and labour market segmentation gives rise to social processes such as diversified life conditions, local social movements, changed power structures, and changed place identities. The spatial concentration of urban social life constitutes an arena for many of the traditional core sociological questions – how does the city hold together (or fall apart)? Papers with different methodological and theoretical approaches within a wide definition of urban sociology are welcomed to the working group on Urban Sociology. Examples of current themes are: area development, sociology of suburbs, gentrification, segregation, urban policy, social movements, local social networks, stigmatization and social sustainability.

Kontaktperson: Susanne Urban (susanne.urban@ibf.uu.se)

Format: Arbetsgruppen är främst baserad på uppsatser som cirkuleras på förhand bland deltagarna, en kommentator utses i förväg. Men arbetsgruppen är även öppen för muntliga presentationer. 

Språk: Presentation kan göras på svenska eller engelska.

23    Utbildningssociologi

Utbildningssociologi utforskar bildning, utbildning, undervisning, fostran och lärande i relation till andra delar av samhället och till genomgripande samhälleliga processer, exempelvis globalisering och arbetslivets förändringar. Ett centralt problemområde inom den utbildningssociologiska forskningen är mötet mellan elevers, studenters och lärares olika tillgångar och den ordning som råder i utbildningsväsendet. Ett annat problemområde är utbildningsinstitutionernas framväxt och utveckling och relationen mellan utbildning och andra samhällsområden så som ekonomins, kulturens och politikens världar. Till grund för utbildningssociologin ligger mer generella sociologiska och historievetenskapliga forskningstraditioner.

Sociology of Education explores formation, education, teaching, upbringing and learning in relation to other parts of society and to radical social processes, such as globalization and changes taking place in the world of work. A central problem area in the research into Sociology of Education is the encounter between the different kinds of assets possessed by pupils, students and teachers and the prevailing order in the educational system. Another problem area is the growth and development of educational institutions and the relationship between education and other social fields, such as culture, economics or politics. As a discipline, Sociology of Education is based on more general traditions of research in social and historical sciences. A special focus during Sociologidagarna 2018 is social cleavages in the educational system and differences between social groups with regard to their relationship to education.

Kontaktperson: Mikael Börjesson (mikael.borjesson@edu.uu.se)

Format: Bidrag presenteras muntligt, ingen förberedelse behövs för deltagande. 

Språk: Presentationer kan göras på svenska, skandinaviska, engelska och franska.

24    Konstsociologi

Arbetsgruppen inrymmer ett brett intresse för konstens roller i samhället. Musik, design, arkitektur, litteratur, datorspel, bildkonst, film, sömnad, fotografi, teater och dans är bara några exempel på konstarter som diskuteras. Frågor som behandlas rör sådant som konstens tillkomst, distribution, marknadsföring och konsumtion samt kulturella och kreativa näringar. Konstens villkor och plats i samtal, formell och informell utbildning, livshändelser, subkulturer, sjukvården, policy och offentliga miljöer är ytterligare teman som tas upp. I gruppen möts olika perspektiv och metodologiska tillvägagångssätt.

This working group houses a wide understanding of and interest in the role of art, the arts, and aesthetic expression in society. Music, design, architecture, literature, computer games, visual arts, fashion and textile arts, film, dance, photography, and theater are examples of some of the art forms that are focused on in the working group. Issues discussed can pertain to the creation or production of art, its distribution and circulation, marketing, interpretation, meaning, ascription and creation functions, and consumption. The conditions, place, and roles of art, the arts, artists, and artistic practice in society, conversation, discourse, science, formal and informal education, life events and existential experiences, subcultures, health and social care, public spaces and meetings, policy and creative industries, are among the localities, issues, and approaches taken up here. The group welcomes a wide range of topical, theoretical, and methodological approaches to the sociological analysis of art and the arts.

Kontaktperson: Henrik Furst henrik.furst@soc.uu.se, Christopher Mathieu christopher.mathieu@soc.lu.se;

Format: Muntliga bidrag utan en i förväg cirkulerad text.

Språk: Engelska och svenska.

25    Kunskaps- och vetenskapssociologi

Vi välkomnar empiriska såväl som teoretiska bidrag inom kunskaps- och vetenskapssociologi, brett tolkat. Kunskapssociologin, förstått som studiet av hur delade begrepp, kategorier och sätt att kognitivt ordna världen konstrueras, reproduceras och bestrids i relation till olika former av sociala strukturer och institutioner, har varit en viktig del av sociologin alltsedan den klassiska sociologin. Det sociologiska studiet av vetenskaplig kunskapsproduktion har sedan lång tid utvecklats och blivit en del av det tvärvetenskapliga fältet STS eller vetenskapsstudier. Bidrag till gruppen kan täcka alla former av kunskapsproduktion och teoretiska ansatser. Problemområden kan exempelvis innefatta kunskapsproduktion utanför akademin, forskningens infrastrukturer, kvalitetsbedömning och resursfördelning, discipliner och tvärvetenskap, forsknings- och innovationspolitik, forskarutbildning och socialisering, sociala och intellektuella rörelser eller förväntningar och visioner om kunskapens roll i samhället.

We welcome both empirical and theoretical papers within the sociology of knowledge and science, generously interpreted. The sociology of knowledge – understood as the study of how shared concepts, categories and ways of cognitively ordering the world are constructed, reproduced and contested in relation to various forms of social structures and institutions – has been an integral part of sociology since the classics. Sociological research on the production of scientific knowledge has today developed into a part of the interdisciplinary field of STS, science studies. Contributions to the working group may cover all forms of knowledge production and theoretical approaches. Problems could include, for example, knowledge production outside academia, research infrastructures, quality evaluation and resource distribution, disciplines and interdisciplinary, research and innovation policy, doctoral training and socialization, social and intellectual movements, or expectations and imaginaries of the role of knowledge in society. We welcome English language papers. The session is organized around oral presentations.

Kontaktperson: Anders Hylmö (anders.hylmo@fek.lu.se) och Per Wisselgren (per.wisselgren@umu.se)

Format: Bidrag presenteras muntligt, ingen förberedelse behövs för deltagande.

Språk: Svenska och engelska. Om någon av deltagarna på sessionen inte är svenskspråkig ber vi de som presenterar att prata engelska.