Nedan finner du arbetsgruppernas enskilda program, var med detaljerad information om sina respektive sessioner. Vid eventuella frågor, kontakta konferenskommittén (sociologidagarna2022-soc@uu.se). En dokument över alla arbetsgruppers sessioner finns att [ladda ned här].
Please find individual links for downloading the participating working groups’ program below. Download the full working group program [here]. If you have any questions, please contact the Conference Committee via the e-mail address: sociologidagarna2022-soc@uu.se
1 Arbete, organisation och profession
Arbetsgruppen ”Arbete, Organisation och Profession” välkomnar paper som rör arbetsliv, organisation, ledning, styrning, samt forskning om professioner och yrken. Gruppen har ett brett anslag i såväl teoretiska anslag som empiriska studier – så länge det rör sig inom dessa områden.
The stream/work group “Work, Organizations and Professions“ welcomes papers on various aspects of working life, organization, leadership and governance, and occupations and professions. The stream is inclusive regarding theoretical perspectives as well as methodological approaches – as long as the papers deal with aspects of work, organization or professions.
Kontaktpersoner: Bertil Rolandsson (Bertil.Rolandsson@gu.se), Ylva Ulfsdotter Eriksson (Ylva.Ulfsdotter_Eriksson@socav.gu.se)
Format: Accepterade papper tilldelas en specifik kommentator och papper i sin helhet distribueras inom gruppen veckan innan konferensen.
Språk: Svenska och engelska.
2 Barn och ungdom
Arbetsgruppen syftar till att utveckla sociologisk och tvärvetenskaplig forskning om barn och unga. Den välkomnar bidrag som har fokus på barndom och/eller ungdom samt analyser som riktar blicken mot barn och unga i deras sociala och kulturella sammanhang. I gruppen kommer empiriska, metodologiska, etiska och teoretiska frågor att diskuteras. Bidrag som utforskar relationen mellan sociologi och aktuella tendenser inom tvärvetenskaplig barn- och ungdomsforskning uppmuntras särskilt. Förutom studier som diskuterar områdets centrala teoretiska begrepp – så som ålder, generation, socialisation och aktörskap – söker arbetsgruppen presentationer som fokuserar på makt och motstånd i barndoms- och ungdomskulturer och i livsfasövergångar. Av särskilt intresse är att lyfta frågor som möjliggör möten mellan barndoms- och ungdomssociologi.
The working group aims to advance sociological and interdisciplinary research on children and youth. It welcomes contributions focusing on childhood and/or youth, as well as analyzes that concentrate on children and young people in their social and cultural settings. The group will provide opportunities to discuss issues of an empirical, methodological, ethical and theoretical nature. Contributions that address the relationship between sociology and current trends in child and youth studies are encouraged. In addition to studies that discuss pivotal theoretical concepts in the field(s), such as age, generation, socialization and agency, the working group advocates presentations that focus on power and resistance in childhood and youth culture and transitions. Of particular interest is to raise issues that allow for convergence between the sociologies of childhood and youth.
Kontaktpersoner: David Cardell (david.cardell@buv.su.se), Elias le Grand (elias.legrand@buv.su.se), Lucas Gottzén (lucas.gottzen@buv.su.se)
Format: Bidrag presenteras muntligt, ingen förberedelse behövs för deltagande.
Språk: Presentation kan göras på svenska eller engelska.
3 Bruk av olika substanser (utgår i år)
Denna arbetsgrupp utgår i år.
4 Digital sociologi
Dagens samhälle präglas i ökande grad av närvaron av inbäddade teknologier som blir del av, ingriper i och påverkar människors vardag genom insamling och algoritmisk behandling av personliga, interaktionella, rumsliga, kroppsliga och/eller sensoriska data. Förekomsten av sådana algoritmiska teknologier föreslår att samtidens vardagsliv inte bara är medierat utan i ökande grad dessutom automatiserat, datafierat och digitaliserat. Hur relaterar dessa förändringar till och utgör resultatet av andra genomgripande samhällsförändringar och hur kan en sociologisk begreppsapparat användas för att förstå dessa företeelser? Dessa frågor utforskas i arbetsgruppen för digital sociologi genom papers som teoretiskt, metodologiskt och/eller empiriskt söker förstå processer och/eller praktiker för automatisering, digitalisering och datafiering.
Contemporary society is increasingly permeated by embedded technologies that intervene in the everyday lives of people through the collection and algorithmic processing of personal, interactional, spatial, bodily and/or sensory data that become entangled with everyday life processes and practices through feedback loops of different kinds. The presence of such algorithmic technologies suggests that everyday lives in contemporary society are not only mediated but also increasingly automated, datafied and digitalized. But how do these changes result from, relate to, and become part of general processes of social transformation and how can sociological conceptual frameworks possibly be used to further understand these matters? These questions are explored in the digital sociology working group through papers that theoretically, methodologically and/or empirically engages with processes and/or practices of automation, digitalization and datafication.
Kontaktperson: Martin Berg (martin.berg@mau.se)
Format: Muntliga presentationer, men för den som önskar går det bra att distribuera paper (utkast såväl som mer färdiga alster) i förväg eller i efterhand.
Språk: Bidrag på både svenska och engelska välkomnas. Om det finns personer i gruppen som ej förstår svenska ombeds presentatörer att antingen presentera på engelska eller ha engelsk text i powerpoint/keynote.
5 Ekonomisk sociologi
Till gruppen välkomnas teoretiska och empiriska papers på svenska eller engelska utifrån en vid tolkning av området ”ekonomisk sociologi”. Det kan röra sig såväl om politisk ekonomi, konsumtionssociologi, hushållsekonomi, ekonomins professioner och intermediärer, samt spridningen av ekonomiska rationaliteter och kulturella former i samhället i stort, som områden som ofta betraktas som själva kärnan av ekonomisk sociologi, dvs marknader och prissättning; företag och entreprenörskap; pengar/krediter och valutor. Sessions- och temaindelning, samt val av språk för presentation och kommentarer planeras med utgångspunkt i inkomna abstracts och önskemål.
The group welcomes theoretical and empirical papers in Swedish or English based on a broad interpretation of the area of “economic sociology”. This implies that papers connected to political economy, sociology of consumption, household economy, economic professions and intermediates, and the spread of economic rationalities and cultural forms in society at large are welcome, as well as papers in areas often regarded as the core of economic sociology, i.e., markets and pricing; business and entrepreneurship; money/credit and currencies. The number/themes of sessions and session-language for the presentation and comments will be organized on the basis of submitted abstracts and suggestions.
Kontaktperson: Elena Bogdanova (elena.bogdanova@gu.se)
Format: Papers distribueras före konferensen och tillskrivs en kommentator under sessionen. Deltagare i gruppens arbete förväntas ha läst dessa texter i förväg.
Språk: Svenska och engelska. Sessionerna är huvudsakligen på engelska men svenska accepteras.
6 Emotionssociologi
Redan den klassiska sociologin intresserade sig för emotioners roll för mänsklig handling och social sammanhållning. Det var dock först på 1970-talet som emotionssociologin blev ett eget forskningsfält. Emotioners betydelse för rationellt handlande och som länk mellan struktur – aktör, makro- och mikronivå, började nu utforskas. Idag är emotionssociologin ett tämligen etablerat teoretiskt perspektiv inom det samhällsvetenskapliga fältet och inkluderar studier av bland annat politik, ekonomi, organisationer, sociala rörelser, professioner, kultur, internet och vardagsliv. Aktuella frågor rör bland annat relationen mellan rationalitet och emotioner, emotionshantering/emotionsarbete, emotionella regimer, emotioners betydelse för social förändring och kollektiva/individuella emotioner. Arbetsgruppen för emotionssociologi sammanför forskare som med olika metoder och inom olika forskningsområden delar ett intresse för emotioners roll i det sociala livet.
Already classic sociology was interested in the role of emotions for human action and social cohesion but, it was not until the 1970s that sociology of emotions became and independent research field. The significance of emotion for rational action and as a link between structure and agency, macro and micro level, began to be explored. Today, sociology of emotions is an established theoretical perspective in the social sciences, including politics, economics, organizations, social movements, professions, culture, the internet and everyday life. Current issues concern, inter alia, the relationship between rationality and emotion, emotion management / emotional work, emotional regimes, the importance of emotions for social change and collective / individual emotions. The working group for sociology of emotions brings together researchers who, through different methods and within different research areas, share an interest in the role of emotions for social life.
Kontaktpersoner: Stina Bergman Blix (Stina.BergmanBlix@soc.uu.se), Yên Mai (yen.mai@soc.uu.se)
Format: Man kan välja att presentera utan inskickat underlag eller få feedback på ett papper som cirkulerats i förväg med utsedd kommentator. This year’s conference will feature one joint session with the cultural sociology group. Note in your registration if you want to present in this session
Språk: Både svenska och engelska välkomnas, men om någon av deltagarna inte kan svenska så brukar vi be de som presenterar att prata engelska.
7 Familj och nära relationer
Fokus för arbetsgruppen Familj och nära relationer är kritiska studier av familj och nära relationer på skilda och sammanlänkade nivåer: politik/policy-, praktik- och diskursiv nivå. Vi är särskilt intresserade av senare tids utveckling inom fältet där utgångspunkt tas i begrepp så som familjepraktik, ”personal life” och ”family display” – begrepp som i sin tur har inneburit teoretiska utmaningar och utveckling samt utforskande av nya empiriska fält. Vi välkomnar särskilt forskning som fokuserar: intimitet, samhörighet, relationalitet, släktskap, par, sexualitet, genus, barn, föräldraskap, far- och morföräldrarskap, så väl som hur social skiktning, ojämlikhet och skillnad erfars och reproduceras i relation till familj och nära relationer. Arbetsgruppen vill dessutom gärna bjuda in till diskussion kring innovativa forskningsmetoder inom fältet.
This research group works with critical studies of family and personal relationships on different – and interrelated – levels: politics/policy, practices and discourses. We are especially interested in recent developments within the field that, through taking a point of departure in concepts such as family practices, personal life, and family display, have opened up for the possibilities of new empirical focuses as well as theoretical challenges and innovations. Specific issues that the group is concerned with includes, for example, intimacy, connectedness, relationality, kinship, couples, sexuality, children, parenthood and grandparenting, as well as how social division, inequality and difference are experienced and reproduced in contexts of, and discourses on, family and personal relationships. We are also interested in the development of innovative research methods in the field of intimacy and personal life.
Kontaktpersoner: Terese Anving (terese.anving@genus.lu.se), Catrine Andersson (catrine.andersson@mau.se)
Format: Bidrag presenteras muntligt med Powerpoint eller motsvarande under öppna sessioner. Ingen förberedelse behövs för deltagande.
Språk: Presentation kan göras på svenska eller engelska.
8 Konsumtionens och produktionens sociologi (utgår i år)
Denna arbetsgrupp utgår i år.
9 Kritiska studier och intersektionalitet
Interculturality, Ethnicity and Multilingualism in Upper-Secondary Schools: An analysis of opportunities and obstacles in organisational and practical activities with newly arrived migrant students
Globaliseringens prägling på samtiden kräver kritiska tolkningar. Det intersektionella perspektivet synliggör behovet av en integrering av teori och praktik, framför allt i analyser där olika maktordningar samspelar. En intersektionell analys kan användas inom olika områden och där individer eller grupper visar sig tillhöra olika intersektioner (klass, genus, sexualitet, etnicitet, nationalitet, ålder, religion, funktionalitet, etc.). De paper som presenteras och reflekteras under detta tema kan variera från analyser av konkreta empiriska fall t.ex. om människor på flykt, nya familjekonstellationer, trafficking, disability, religiositet, etc, till mer diskursiva där idéer, t.ex. om social rättvisa problematiseras. Studier om eller utifrån feminism, antirasism, postkolonial teori etc. är också inkluderade. Med andra ord, sociologiska kritiska studier berör problemformuleringar beträffande metaforen ”människan är social konstruerad” (i vidare tolkning). Välkomna!
Globalization’s imprint today requires critical interpretations. The intersectional perspective illustrates the need for an integration of theory and practice, especially in analyses where different power systems interact. An intersectional analysis can be used in different areas where individuals or groups appear to belong to different categories (class, gender, sexuality, ethnicity, nationality, age, religion, functionality, etc.). The papers presented and reflected in this theme may include analyses of concrete empirical cases, for example, refugees, new family constellations, trafficking, disability, religiosity, etc.; also welcome are more discursive issues where ideas such as social justice can be problematized. Studies about or from feminism, anti-racism, postcolonial theory, etc. are also invited. In other words, sociological critical studies concern problem formulations regarding the metaphor “the human being is socially constructed” (in further interpretation). Welcome!
Kontaktperson: Marta Cuesta (Marta.Cuesta@hh.se)
Format: Bidrag presenteras i text (dock muntligt vid konferensen), deltagare i gruppens arbete förväntas ha läst texterna i förväg (via opponering).
Språk: Presentation kan göras på svenska eller engelska.
10 Kritisk välfärdsforskning
Arbetsgruppen för kritisk välfärdsforskning samlar kvalitativ och kvantitativ forskning om hur den nordiska välfärdsstaten fungerar, sett utifrån dess diskursiva uttryck, institutionella processer och praktiker samt hur människor erfar dessa i möten med till exempel myndigheter. Det huvudsakliga intresset ligger i förhållandet mellan välfärdsstatliga institutioner och individer, dess karaktär och praktiska utfall liksom hur detta förhållande formas och med vilka konsekvenser. Detta innebär undersökning och kritisk diskussion av kategoriseringsprocesser och konstruktioner av sociala problem och lösningar i både kortsiktiga och långsiktiga perspektiv, i praktik såväl som i policy. Härigenom lyfts relevansen av det situerade meningsskapandet i relation till kunskapsanspråk, processer av inklusion/exklusion och identitetsskapande i välfärdsstaten.
This group convenes research about the workings of the Nordic welfare state, as observable in discourse, institutional encounters and people’s experiences. A key interest is the relationship between welfare institutions and individuals – its character and practical realization, as well as how the relationship is shaped and to what effects. This involves investigating and critically discussing categorization processes, institutional practices, and the construction of social problems and solutions in long-term and short-term perspectives in practice as well as policy. As part of this, we are interested in understanding situated meaning-making in struggles over knowledge, inclusion/exclusion, and identity. Research presented in this working group ideally brings together theory and empirical investigations.
Kontaktpersoner: Marie Flinkfeldt (marie.flinkfeldt@soc.uu.se), Stina Fernqvist (stina.fernqvist@soc.uu.se)
Format: Bidrag presenteras muntligt i öppna sessioner. Ingen förberedelse krävs för deltagande.
Språk: Presentation kan göras på svenska eller engelska.
11 Kultursociologi
Fokus för arbetsgruppen i kultursociologi är det sociala livets kulturella dimensioner, såväl avseende kulturella perspektiv på sociala fenomen som sociologiska perspektiv på kulturella objekt och institutioner. Inom ramen för denna breda kultursociologi välkomnas papers med olika ingångar. Det kan handla om kultursociologi i praktiken, dvs empiriska undersökningar inom olika fält, men även teoretiska och metodologiska papers. Vi ser fram emot flera givande och mångdimensionella diskussioner under de kommande Sociologidagarna.
The working group for cultural sociology welcomes submissions that focus on the cultural dimensions of social life with diverse points of departure: both cultural perspectives on the social in general and sociological perspectives on cultural objects and institutions. Papers might focus on cultural sociology in practice – diverse empirical investigations – as well as theoretical and methodological issues. We look forward to diverse perspectives and generative conversations when we meet at this year’s Sociologidagarna.
Kontaktpersoner: Andrea Voyer (andrea.voyer@sociology.su.se), Maria Törnqvist (maria.tornqvist@soc.uu.se)
Format: Oral paper presentations in panel form. No distribution of working papers prior to conference necessary. This year’s conference will feature one joint session with the sociology of emotions group. Note in your registration if you want to present in this session.
Språk: Engelska.
12 Medicinsk sociologi
Sociologin har länge intresserat sig för frågor om hälsa och medicin men de förändrade och mångfacetterade landskapen i dagens hälso- och sjukvårdssystem kräver uppdaterade analyser. Vi välkomnar originalarbeten inom områden som t.ex. ojämlikhet i hälsa, bio/medikalisering, globalisering och hälsa, medborgarskap och hälsa, läkemedel, komplementär och alternativ medicin, diagnostik, folkhälsa, evidens-baserad medicin, reglering av hälsorelevanta företag, hälsopolitik, patienters erfarenheter samt teknik- och vetenskapsstudier (STS) och medicin. Vi välkomnar också bidrag som presenterar tvärvetenskapliga analyser som kan understödja samhällsvetenskapliga studier av hälsa och medicin. Vi välkomnar bidrag som presenterar empiriska forskningsresultat såväl som de som är mer teoretiskt inriktade. Vi välkomnar också bidrag som presenterar ’work-in-progress’ och de som testar nya och spännande metodologiska tillvägagångssätt inom sociologisk forskning om hälsa och medicin.
Sociology has long studied issues of health and medicine but the changing and multifaceted landscapes of contemporary health and healthcare regimes require updated analyses. We welcome original papers pertaining, for example, to issues to health inequality, bio/medicalization, globalization and health, citizenship and health, pharmaceuticals, complementary and alternative medicine, diagnostics, public health, evidence based medicine, business regulation, health policy, patients experiences, Science and Technology Studies, and medicine. We also welcome papers presenting interdisciplinary analyses that can invigorate the social study of health and medicine. We welcome papers reporting empirical research findings as well as those that are more theoretical in orientation. We also welcome papers presenting work-in-progress and those testing out new and exciting methodological approaches to research in the sociology of health and medicine.
Kontaktperson: Shai Mulinari (shai.mulinari@soc.lu.se)
Format: Bidrag presenteras muntligt i öppna sessioner. Ingen förberedelse behövs för deltagande.
Språk: Presentation kan göras på svenska eller engelska
13 Miljö och risksociologi
Det finns inom nutida sociologi ett allt större intresse för frågor som rör miljöproblem. Även om frågan om människans relation till naturen funnits sedan sociologins uppkomst har den fått betydligt större uppmärksamhet i samband med uppkomsten av globala miljöproblem. Många gånger begreppsliggörs miljöproblem som risker, där diskurser, regleringar, riskuppfattningar, praktiker och attityder är i fokus.
Den forskning vi bedriver inom denna grupp kännetecknas av en mångfald av perspektiv, metoder och empiriska objekt, men med den gemensamma nämnaren att miljöproblem förstås som samhällsproblem; miljöproblem uppstår på grund av samhällets utformning och dess verksamheter och där lösningarna finns i att dessa förändras. Vår forskning anknyter ofta även till politisk sociologi och teknik- och vetenskapsstudier.
In contemporary sociology, there is a growing interest in issues related to environmental problems. Although the question of people’s relationship to nature has existed since the origin of sociology, it has received much greater attention in connection with the emergence of global environmental problems. Many times, environmental problems are conceptualized as risks, where discourses, regulations, risk perceptions, practices and attitudes are in focus. The research we conduct within this group is characterized by a diversity of perspectives, methods and empirical objects, with the common denominator being that environmental problems are understood as societal problems; environmental problems arise due to the design of society and its activities and solutions consist of changing society. Our research often relates to political sociology, and science and technological studies, but also other areas such as consumption sociology, and social movements.
Kontaktperson: Rolf Lidskog (rolf.lidskog@oru.se)
Format: Arbetsgruppen är främst baserad på uppsatser som cirkuleras på förhand bland deltagarna, en kommentator utses i förväg. Men arbetsgruppen är även öppen för muntliga presentationer utan kommentator.
Språk: Uppsatser på såväl svenska som engelska är välkomna.
14 Politisk sociologi och sociala rörelser
Arbetsgruppen för politisk sociologi och sociala rörelser arbetar med sociologiska analyser av politiska företeelser. Arbetsgruppens studieobjekt inbegriper främst politiska institutioner, politiska attityder, ideologier, politiska partier, sociala rörelser och andra civilsamhälleliga aktörer samt olika former av politiskt deltagande. Det sistnämnda förstås i bred bemärkelse och inbegriper konventionellt deltagande såväl som civil olydnad, direkt aktion och politiskt motiverat våld. Gränsen för vad som är politiskt är omstridd varför gruppen också välkomnar studier av samhälleliga konflikter, kollektivt handlande, maktrelationer, maktutövning och motstånd som befinner sig i gränslandet för det politiska. Olika former av social kontroll och repression som riktar sig mot politiska aktörer ingår också bland gruppens studieobjekt. Gruppen strävar efter att vara inkluderande både vad gäller teoretiska och metodologiska angreppssätt.
The working group for political sociology and social movements deals with sociological analyses of political phenomena. The main objects of study include political institutions, political attitudes, ideologies, political parties, social movements, other civil society organizations, and various forms of political participation. Political participation is understood in a broad sense and includes conventional forms of participation as well as civil disobedience, direct action, and political violence. The working group acknowledges that the boundaries of what is considered political are disputed and welcomes studies of societal conflicts, collective action, resistance, power relations and the exercise of power, even when these are not unambiguously political. Various forms of social control and repression directed at political actors are also included among the working group’s objects of study. The working group for political sociology and social movements aims to be inclusive both in terms of theoretical and methodological approaches.
Kontaktpersoner: Magnus Wennerhag (magnus.wennerhag@sh.se), Adrienne Sörbom (adrienne.sorbom@sh.se), Dominika Polanska (dominika.polanska@ibf.uu.se)
Format: Bidrag presenteras i text, deltagare i gruppens arbete förväntas ha läst dessa texter i förväg.
Språk: Presentation kan göras på svenska eller engelska.
15 Religionssociologi
Arbetsgruppen religionssociologi tar upp de frågor som rör religion i nutid. Det kan handla om individers religiositet, såväl som om religiösa organisationer och religion inom den offentliga sektorn, inom arbetslivet, och i relation till lagstiftning, civilsamhället och familj. Inom gruppen behandlas även religion kopplat till genus, klass, ålder och etnicitet, och till sekulariseringsprocesser samt globalisering och migration. Teoretiska såväl som empiriska studier välkomnas.
The working group on sociology of religion addresses the issues concerning religion in contemporary society. It can be about the religiosity of individuals, as well as about religious organizations and religion in the public sphere, in working life, and in relation to legislation, civil society and the family. The group also deals with religion linked to gender, class, age and ethnicity, and to secularization processes as well as globalization and migration. We welcome theoretical as well as empirical papers.
Kontaktperson: Magdalena Nordin (magdalena.nordin@lir.gu.se)
Format: Bidrag presenteras muntligt i öppna sessioner. Ingen förberedelse behövs för deltagande.
Språk: Presentation kan göras på svenska eller engelska.
16 Rättssociologi
Arbetsgruppen inom rättssociologi välkomnar teoretiska och empiriska studier av samspelet mellan sociala och rättsliga normer, beteenden, institutioner och processer. Den befrämjar alla studier av rätten som genomförts utifrån en social kontext med sociologiska/samhällsvetenskapliga teorier och metoder. Följande teman utgör arbetsgruppens intresseområden:
- Rätten och social förändring
- Rättskulturer och det allmänna rättsmedvetandet
- Formell och informell reglering/regelföljande
- Rättslig styrning och socialt ansvar
- Intersektionalitet, våld och mänskliga rättigheter
- Diskriminering och andra kritiska rättsperspektiv
- Rätt, reglering och politik i det digitala samhället
- Miljörätt, klimatförändringar och hållbar utveckling
- Migration, gränskontroll och mänskliga rättigheter
- Transnationell rätt/rättssystem och rättspluralism
- Övervakning, kontroll och riskhantering via rätten
- Rättssociologiska metoder och teorier
The Working Group in Sociology of Law welcomes theoretical and empirical studies of the interplay between different forms of regulations, human behaviour, social processes, organisations and institutions. It promotes all studies of law in society that apply sociological or other social science theories and methods. The following themes are included in the working group’s areas of interest:
- Law and social change
- Sociological methods and theories of law
- Legal culture and consciousness
- Transnational approaches to law and legal pluralism
- Legal governance and social responsibility
- Formal (legal) and informal regulation (social norms)
- Monitoring, control and risk management in the courts
- Criminal law and social control
- Violence, discrimination and human rights
- Intersectionality and other critical perspectives
- Migration, refugee asylum and border control
- Law and politics in the digital age
- Environmental law, climate change and sustainable development
Kontaktpersoner: Martin Joormann (martin.joormann@soclaw.lu.se), Karl Dahlstrand (karl.dahlstrand@soclaw.lu.se)
Format: Bidrag presenteras muntligt med Powerpoint eller motsvarande under öppna sessioner. Ingen förberedelse behövs för deltagande.
Språk: Presentation kan göras på svenska eller engelska.
17 Socialpolitik och välfärdsforskning
Arbetsgruppen socialpolitik och välfärdsforskning fokuserar på forskning om välfärdsstatens drivkrafter och konsekvenser inom en rad olika områden. Vi välkomnar studier som analyserar hur strukturförändringar och reformer påverkar människors välfärd, levnadsförhållanden, resursfördelning och handlingsutrymme. Forskning inom området socialpolitik och välfärd kan vara konceptuell, teoretisk och empirisk. Studier av det senare slaget baseras antingen på kvantitativa eller kvalitativa metoder, eller en kombination av kvantitativ och kvalitativ analys. Studierna är ofta väl avgränsade i såväl tid som rum, där analysen belyser ett visst tidstypiskt spörsmål utifrån Svenska förhållanden. En viktig del av forskningen är dock komparativ. Här placeras Sverige i ett vidare internationellt sammanhang.
The working group on social policy and welfare focus on the driving forces and outcomes of welfare states in various areas. We welcome studies that investigate structural changes and reforms that affect individual life chances in terms of citizens’ living conditions, resource allocation and activities. Research in the area of social policy and welfare can be conceptual, theoretical and empirical. The latter is typically based on quantitative analyses, but qualitative methods are also welcome (or a combination of both). Studies in the area are often clearly restricted in time and space. An important part of this research is comparative in character, where Sweden is situated in an international context.
Kontaktperson: Kenneth Nelson (kenneth.nelson@sofi.su.se)
Format: Deltagaren skickar in ett utkast som i förväg distribueras till övriga i arbetsgruppen. Två personer kommer sedan att utses för att ge kommentarer. Det hela inleds med en presentation av utkastet från författaren.
Språk: engelska och svenska
18 Socialpsykologi (utgår i år)
Denna arbetsgrupp utgår i år.
19 Sociologisk kriminologi
Inom arbetsgruppen för sociologisk kriminologi behandlas olika kriminologiska problem och fenomen teoretiskt och empiriskt. Arbetsgruppen har ett brett perspektiv där teman som social kontroll och social avvikelse är genomgående. Här ryms forskningsfrågor om brott och straff, lag och emotioner, polisarbete och brottsprevention, otrygghet samt brottsofferskap och kriminella livsstilar. Aktuell forskning som genomförs av gruppen fokuserar bland annat på ungdomars uppfattningar av polispraktiker, lockelsen till kriminella livsstilar och våldsbejakande grupper, polissamarbete, det sociala nätverkets respons på våld i nära relationer, emotionsarbete i rättssalen, subkulturer och samhällets respons på graffiti, rädsla för brott, samt social kontroll via internet och debattforum.
The study of social control and deviance is a classical field within sociology. It deals with questions related to normality and deviance, crime and punishment, right and wrong, morality and immorality. Contemporary issues of social control and deviance require sociologists to produce nuanced and well-founded knowledge to respond to simplistic understandings of these phenomena. The criminology group welcomes qualitative and quantitative papers in Swedish or English with theoretical and analytical diversity, preferably in combination with detailed empirical inquiries.
Kontaktpersoner: Sophia Yakhlef (sophia.yakhlef@hkr.se), Lisa Flower (lisa.flower@soc.lu.se)
Format: Man kan välja att presentera utan inskickat underlag eller att få feedback på ett papper som cirkulerats i förväg.
Språk: Både svenska och engelska välkomnas, men om någon av deltagarna inte kan svenska så ombeds övriga prata engelska. Deltagarna meddelar oss vilka språk de har möjlighet att presentera på när de skickar in abstracts.
20 Sociologisk teori
Arbetsgruppens syfte är dels att stimulera till, och vara en arena för, vetenskapliga analyser och diskussioner inom det område som vanligtvis går under beteckningen “sociologisk teori”, dels att undersöka teorins roll inom sociologin överhuvud taget. Den är öppen för alla med intresse för sociologisk teori och välkomnar särskilt bidrag som inte bara berör, men faktiskt också mer eller mindre explicit – om än inte uteslutande – behandlar frågor om det som har kommit att kallas social ontologi och social epistemologi. Det är inte så mycket frånvaron av empiri eller metodologi som utmärker denna arbetsgrupp, som den mycket höga värderingen av a) diskussionen om de stora samhällsteoretiska perspektiven (Gesellschaftstheorie), b) kritisk begreppsutveckling av mer allmän betydelse, och c) sociologins mer reflexiva ansträngningar.
In this group, we want to take up discussions and stimulate debates that center around the topic of sociological theory, social ontology and epistemology. We attend to more general questions such as:
- What is sociological theory?
- Should one pursue theory as an end in itself or is theory merely a means to an end?
- Are there forgotten or overlooked theoreticians that we need to bring (back) into the debate?
We may also take up more concrete and pressing issues such as:
- Are we really living in “the era of good feeling” (John Levi Martin) in which we invent more and more (unnecessary) concepts for career- rather than knowledge-purposes?
- Is there a place for theory after the so-called practice turn in the social sciences?
The working group is characterized by an outspoken interest in a) social theory, b) the development of (general) theoretical concepts in sociology, and c) self-reflexive sociology (i. e. “What is sociology?”). We also appreciate contributions with a historical perspective, i.e. about the history of sociology and the social sciences, as well as those with an interdisciplinary outlook.
Kontaktperson: Dominik Döllinger (dominik.dollinger@soc.uu.se)
Format: Man förväntas läsa varandras arbeten i förväg, det utses en särskild kommentator per text. We are going to read each other’s texts beforehand and each presenter will give her introductory presentation of the text under the presumption that it has been read by the group. Each text will also have an assigned commentator (see final schedule). The texts need to be send to the group’s coordinator in advance, who will, then, distribute them to the group in a collected document. You will find the deadline in the group’s final schedule.
Språk: Presentation och text, antingen på svenska eller engelska. Diskussionen kan komma att vara både på svenska och engelska. This group welcomes contributions in English and Swedish. Some panels may be conducted in English or Swedish only in order to allow for the full participation of the presenting scholars.
21 Språk och social interaktion (utgår i år)
22 Urbansociologi
Relationer inom och mellan städer, samt mellan stad och landsbygd, påverkas av förändringar i sociala, ekonomiska och politiska förhållanden på global, nationell, regional och lokala nivå. Bland annat ger ökad ekonomisk ojämlikhet, migrationsflöden, boendesegregation och arbetsmarknadssegmentation upphov till sociala processer som till exempel skilda livsvillkor, lokala sociala rörelser, förändrade maktrelationer och förändrade platsidentiteter. Städernas rumsliga koncentration av socialt liv utgör arena för många av sociologins ständigt aktuella kärnfrågor – hur håller staden samman (eller faller isär)? Arbetsgruppen i urbansociologi inkluderar olika metodologiska och teoretiska utgångspunkter inom en bred definition av urbansociologi som kan inbegripa någon av ovan nämnda aspekter. Exempel på aktuella teman är: Områdesutveckling, Förortens sociologi, Gentrifikation, Segregation, Urban politik, Sociala rörelser, Lokala sociala nätverk, Stigmatisering, Social hållbarhet.
Relations within and between cities, as well as between cities and the countryside, are affected by changes in social, economic and political conditions at global, national, regional and local levels. Growing economic inequality, flows of migration, residential segregation and labour market segmentation gives rise to social processes such as diversified life conditions, local social movements, changed power structures, and changed place identities. The spatial concentration of urban social life constitutes an arena for many of the traditional core sociological questions – how does the city hold together (or fall apart)? Papers with different methodological and theoretical approaches within a wide definition of urban sociology are welcomed to the working group on Urban Sociology. Examples of current themes are: area development, sociology of suburbs, gentrification, segregation, urban policy, social movements, local social networks, stigmatization and social sustainability.
Kontaktperson: Susanne Urban (susanne.urban@ibf.uu.se)
Format: Arbetsgruppen är främst baserad på uppsatser som cirkuleras på förhand bland deltagarna, en kommentator utses i förväg. Men arbetsgruppen är även öppen för muntliga presentationer.
Språk: Presentation kan göras på svenska eller engelska.
23 Utbildningssociologi
Utbildningssociologi utforskar bildning, utbildning, undervisning, fostran och lärande i relation till andra delar av samhället och till genomgripande samhälleliga processer, exempelvis globalisering och arbetslivets förändringar. Ett centralt problemområde inom den utbildningssociologiska forskningen är mötet mellan elevers, studenters och lärares olika tillgångar och den ordning som råder i utbildningsväsendet. Ett annat problemområde är utbildningsinstitutionernas framväxt och utveckling och relationen mellan utbildning och andra samhällsområden så som ekonomins, kulturens och politikens världar. Till grund för utbildningssociologin ligger mer generella sociologiska och historievetenskapliga forskningstraditioner.
Sociology of Education explores formation, education, teaching, upbringing and learning in relation to other parts of society and to radical social processes, such as globalization and changes taking place in the world of work. A central problem area in the research into Sociology of Education is the encounter between the different kinds of assets possessed by pupils, students and teachers and the prevailing order in the educational system. Another problem area is the growth and development of educational institutions and the relationship between education and other social fields, such as culture, economics or politics. As a discipline, Sociology of Education is based on more general traditions of research in social and historical sciences. A special focus during Sociologidagarna 2018 is social cleavages in the educational system and differences between social groups with regard to their relationship to education.
Kontaktperson: Mikael Börjesson (mikael.borjesson@edu.uu.se)
Format: Blandform med en del papers som distribueras i förväg och en del bidrag som presenteras muntligt. Ingen förberedelse behövs för deltagande.
Språk: Presentationer kan göras på svenska, skandinaviska, engelska och franska.
24 Konstsociologi
Arbetsgruppen inrymmer ett brett intresse för konstens roller i samhället. Musik, design, arkitektur, litteratur, datorspel, bildkonst, film, sömnad, fotografi, teater och dans är bara några exempel på konstarter som diskuteras. Frågor som behandlas rör sådant som konstens tillkomst, distribution, marknadsföring och konsumtion samt kulturella och kreativa näringar. Konstens villkor och plats i samtal, formell och informell utbildning, livshändelser, subkulturer, sjukvården, policy och offentliga miljöer är ytterligare teman som tas upp. I gruppen möts olika perspektiv och metodologiska tillvägagångssätt.
This working group houses a wide understanding of and interest in the role of art, the arts, and aesthetic expression in society. Music, design, architecture, literature, computer games, visual arts, fashion and textile arts, film, dance, photography, and theater are examples of some of the art forms that are focused on in the working group. Issues discussed can pertain to the creation or production of art, its distribution and circulation, marketing, interpretation, meaning, ascription and creation functions, and consumption. The conditions, place, and roles of art, the arts, artists, and artistic practice in society, conversation, discourse, science, formal and informal education, life events and existential experiences, subcultures, health and social care, public spaces and meetings, policy and creative industries, are among the localities, issues, and approaches taken up here. The group welcomes a wide range of topical, theoretical, and methodological approaches to the sociological analysis of art and the arts.
Kontaktperson: Henrik Fürst (henrik.furst@soc.uu.se), Christopher Mathieu (christopher.mathieu@soc.lu.se)
Format: Muntliga bidrag med hjälp av Powerpoint eller dylikt.
Språk: Engelska och svenska.
25 Kunskaps- och vetenskapssociologi
Till arbetsgruppen Kunskaps- och vetenskapssociologi välkomnar vi empiriska såväl som teoretiska bidrag inom kunskaps- och vetenskapssociologi, brett tolkat. Kunskapssociologin, förstått som studiet av hur begrepp, kategorier och sätt att kognitivt ordna världen konstrueras, reproduceras och bestrids i relation till olika former av sociala strukturer och institutioner, har länge varit en viktig del av sociologin och det tvärvetenskapliga fältet STS (Science and Technology Studies). Bidrag till gruppen kan täcka alla former av kunskapsproduktion och teoretiska ansatser. Forskningsområden kan exempelvis innefatta kunskapsproduktion och kvalitetsbedömning inom och utanför akademin, forsknings- och innovationspolitik, sociotekniska förväntningar och visioner, kön och andra former av social klassificering i relation till kunskap och teknologi, sociala aspekter av digitalisering, samt utforskande av relationer mellan forskning, media, politik, experter, medborgare och stat.
We welcome both empirical and theoretical contributions within the sociology of knowledge and science, generously interpreted. The sociology of knowledge – understood as the study of how shared concepts, categories and ways of cognitively ordering the world are constructed, reproduced and contested in relation to various forms of social structures and institutions – has long been an integral part of sociology and the interdisciplinary field of STS (Science and Technology Studies). Contributions to the working group may cover all forms of knowledge production and theoretical approaches. Research areas could include, for example, knowledge production and quality evaluation within or outside academia, research and innovation policy, sociotechnical expectations and visions, gender and other forms of social classification in relation to knowledge and technology, social aspects of digitalization, or studies of the relations between research, media, politics, experts, citizens and the state.
Kontaktperson: Anders Hylmö (anders.hylmo@ekh.lu.se), Katarina Winter (katarina.winter@criminology.su.se)
Format och språk: Vi välkomnar bidrag på både svenska och engelska till sessioner baserade på muntliga presentationer. We welcome both Swedish and English language papers to sessions organized around oral presentations.
26 Sociologi för lärare
Sociologi för lärare är en ny arbetsgrupp som riktar in sig på undervisning i ämnet sociologi på olika utbildningsnivåer, från grundskolan till högre studier. Alla lärare med sociologiska intressen är varmt välkomna och en särskild vädjan skickas verksamma gymnasielärare i sociologi. Målet med arbetsgruppen är att vidga sociologins upptagningsområde, utveckla sociologins ämnesdidaktik samt utöka samverkan mellan akademin och skolan. Således skiljer sig arbetsgruppen från övriga grupper vid Sociologidagarna. Fokus för arbetsgruppen kan exempelvis vara nya läroböcker i sociologi, relevanta litteraturöversikter eller metaanalyser, sociologins roll inom skolämnet samhällskunskap samt utmaningar i att lära ut sociologisk teori- och metod.
Kontaktperson: Josef Ginnerskov (josef.ginnerskov@soc.uu.se)
Format: Diskussionsforum, vilket innebär att ingen förberedelse krävs för att delta.
Språk: Svenska.